fredag 15 mars 2013

Träningspass i bergen

I onsdags var det tänkt att vi skulle köra lugn distans, men för att få ett litet smakprov av vad som komma skall i bergen fick vi en backe med fri fart. Det blev en uppgörelse mellan mig och Hannes och efter ett ryck i en serpentin kunde jag gå ifrån och vinna, han släppte aldrig helt utan höll sig ungefär 20 meter bakom. Det är påfrestande att bli jagad och känna att han är så nära bakom en. När vi kom upp på toppen började det regna och för att inte frysa åkte vi ner och mötte de andra. Jag insåg inte riktigt hur hala serpentinerna blir när de är blöta och vurpade. Växelörat pajjade och jag blev knuffad en bra bit tills vi kom till en cykelaffär som gjorde en provisorisk lösning så jag kunde ta mig hem. På hemvägen fick vi dock världens värsta hagelskur över oss, vi stannade för att ta skydd bakom en mur och bestämde att ta en taxi för att undvika att bli sjuka.

Dagen efter var min mage ur funktion och jag hade feber. Förmodligen för att min kropp inte är överens med bakteriekulturen här nere. Det var planerad vilodag så jag höll tummarna för att friskna till så att jag kunde vara med i bergen dagen efter.

I morse vaknade jag utan feber och bara lite ont i magen. Jag tvingade i mig lite frukost och drog iväg klockan 9. Efter ungefär 1.30 lugn körning på platten var det dags för fri fart upp för första backen.

Dit upp ska vi!

Det kändes bra och det var en backe som passade mig, ca 6 km och 7%. Det var på sina ställen ganska flackt och blåsigt. Hannes den räven lät mig dra nästan hela backen i motvinden och attackerade på slutet, han höll undan och vann med ett par sekunder.





Istället för att vända och möta de andra passade vi på att åka ner till Sa Calobra, vända och åka upp igen, för att få nästan 700 extra höjdmeter.




 Sa Calobra, typ 2 meter över havet.



Herregud vilken härlig utförskörning det var ner till Sa Calobra. Helt makalöt! Efter min vurpa i onsdags har jag kört som en gubbe ner för serpentinerna men här vågade jag släppa på lite mer då det var helt torrt på vägen och sikt genom serpentinerna. Att köra upp var inte lika kul då jag hade helt slut på kolhydrater efter en för klen frukost i morse och middag dagen innan. Att jag dessutom körde fel och tog en 150 höjdmeter i onödan gjorde inte saken bättre. För Hannes gick det betydligt mycket bättre, han tog backen på 33 minuter och då hade han ju redan kört race mot mig i första backen i ca 20 minuter. Efter att vi tagit oss upp körde vi ett par backar till för att ta oss till Soller och möta upp de som inte körde Sa Calobran. När vi ändå var i farten tog vi Coll de Soller också. Vi fick ihop strax över 3000 höjdmeter på 6 timmar och 40 minuter.

6 kommentarer:

  1. Haj!
    Du verkar ha det riktigt härligt!! Akta så du inte trillar ner i några avgrunder bara, tycker mig skymta några dylika på bilderna..
    börjar det bli dags för tour de france snart? Då vet du var jag finns! :)
    Kraaaaaam!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tjenare! Ja här är det underbart, längtar INTE till Umeå och 3 meter snö. Skippar nog TdF denna säsong ;) Hur är det i Frankrike? Såg ju din film för ett tag sen, har de lärt sig vad Schrödingers Katt är ännu? :P

      Radera
  2. Helt grymt inlägg, dig verkar det ju inte gå någon nöd på! Hoppas det går till sig med magen så du kan ge järnet resten av tiden där!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magen är snäll nu igen så det är ingen fara :)

      Radera
  3. Schyssta bilder! Häftigt att det är snö i bergen i år, var det kallt också eller? Hur känns Bianchi'n förresten?

    SvaraRadera
  4. När vi kom hit var det ingen snö i bergen men det kom en snöstorm i onsdags (hagelstorm för oss som var på platten). Nästan all snö är borta nu. Sempren är helt underbar. Skön, styv och pricken över i:et är di2. Oslagbart att kunna växla så klockrent.

    SvaraRadera