På (Umeå GP-) banan igen!

Då var man på banan igen! Både med bloggandet och träningen. Testade lite idag och det kändes bra med tanke på att jag varit sjuk i två veckor nu, förutom att det var väldigt kallt när solen gick ner. Idag tänkte jag slå två flugor i en smäll med cykelturen, dels ville jag köre ett lugnt pass för att mjukstarta lite efter uppbehållet och dels ville jag leta efter någon bra bana att köra Umeå GP på nästa säsong. Tänkte att Umeå GP ska bli Umeås motsvarighet till Ingarvet GP som varje vecka under cykelsäsongen styrs upp i Falun av Falu CKs storbloggare Henrik Öijer. Varvbanan ska vara ungefär 1-3 km lång på någorlunda fin asfalt. Låter ju inte så svårt att hitta ett sånt ställe tycker man. Men med tanke på allt man måste ta hänsyn till blir det genast mycekt svårare. Banan måste ha bra sikt genom alla kurvor. Det får inte vara väjningsplickt på någon utav vägarna. Det måste vara glest trafikerat. Det måste finnas en relativt lång raksträcke för spurt. Det får inte vara tätbebyggt område.

Idag patrullerade jag norra Umeå för att hitta en bana. Min första tanke var Ersboda industriområde eftersom industriområden ofta är i princip helt öde på kvällar/helger, har bra sikt och fina vägar. Men det är för tätt mellan de trafikerade vägarna där så det blir för korta varv. Den längsta jag hittade var vid badmintonhallen och den var 3-400 meter bara. Allderles för kort. Jag tänkte vända hem eftersom det började bli kallt men när jag ändå är här kan jag ju lika gärna leta ordentligt. Jag åkte upp till Ersmark men hittade inget bra ställe så jag gav upp. Nu var det lite väl mörkt så jag bestämde mig för att åka på cykelvägen hem för att inte bli påkörd trots förädiskt hala löv och grus på den dåliga cykelvägen. Helt plötsligt kommer jag in i ett helt dött litet industriområde, med fina vägar och lagom svåra kurvor. Detta var ju bara för bra för att vara sant! Nu gällde det bara att hitta en slinga där man kan utnyttja högerregeln hela vägen och på så vis aldrig behöva veja för eventuella bilar. Mycket riktigt så fanns det en perfekt bana!

Varvbana i norra Ersboda.

Den är lite kort (720 meter) men det gör inte så mycket. Man får köra 3 varv istället för 2 mellan spurterna. Då blir det fler svängar, och fler svängar innebär igångdrag efter svängarna. Mer action alltså! Alla 4 svängar är ganska lätta men det är ju inga utpräglade GPspecialister som kommer köra i alla fall så det är väl lika bra att den är ganska snäll.

 Alla 4 svängar + spurtrakan.

Ska fortsätta leta banor men denna ligger högst på min lista just nu! Nog om det och vidare till någonting helt annat.

Jag vet att jag är lite sent ute men det struntar jag i. FREDRIK KESSIAKOF! Vilken kille. Femma på tempo vm 5,5 sekunder efter brons. En helt otrolig bragd. Det som är så intressant med Fredrik är att se hur han har utvecklats sedan han satsade fullt ut på landsväg. Denna säsongen har han hunnit med följande: Vunnit en tempoetapp i Schweiz runt (slog bland andra tempoguden Fabian Cancellara.). Slagits om bergatröjan i Tour de France (vart endast besegrad av en viss Thomas Voeckler), vunnit tempoetappen i Spanien runt (slog bland andra totaltvinnaren och 2000-talets bäste cyklist, Alberto Contador.) och nu senast femma på tempo vm i holland. Med tanke på hur bra han är på tempo och att han faktiskt är väldigt lätt borde han kunna bli ännu bättre i de långa klättringarna. Blir han det och om han blir lite mer stabil under hela etapploppet kan han vara med och slåss om slutsegern i Tour de France (!!!), om det blir en tempoetapp som passar honom. Hoppas verkligen att Astana har Fredrik som kapten nästa TdF, men det är kanske inte sannolikt med cyklister som Janez Brajikovic och Roman Kreuziger i laget. Det skulle hur som helst vara en sensation för svensk cykel. Man kan väl alltid drömma? :)